Så var då besöket på gyn avklarat. Mådde skit när jag gick dit och ville bara rusa därifrån när jag satt i väntrummet. Men till slut var det min tur, en jättegullig ung underläkare som heter Lisa tog emot mig. Kände direkt att jag fick förtroende för henne, och när hon senare ville att en senior läkare skulle titta på mig blev det riktigt roligt, då hon kallade sig för byäldsten och var en riktig rackare på skoj och skämt. Så den trista, ledsna känslan jag hade var som bortblåst efter en stund. I alla fall konstaterades att jag såg ut som en hög med Lego inuti och att det kanske var bäst att "städa upp" och ta bort det hela. Det största myomet (av flera) hade storleken av ett barnhuvud, så det är ju inte konstigt att jag ser lite rund ut om magen. Eller smågravid, om man så vill.
Nu ska skiten bort i alla fall, men vi har sagt att vi tar det efter jul. Mamma är sämre igen och jag vill kunna ta hand om henne så länge det går. Hon sa själv idag att hon bara tror att det kan gå åt ett håll nu. Vill inte höra henne säga det men får väl acceptera fakta. Känner mig grymt ledsen i afton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar