Trots att jag är som en klumpeduns och har lite svårt att ta mig fram på raskt och smidigt sätt så knatade vi lite grann i skogsbrynet i igår och fanns kantareller så vi nästan fyllde hela korgen! Så nu förväller jag och fryser in för glatta livet. Även trattkantarellerna har börjat komma; så gott!
Godingar!
I morgon ska jag äntligen få komma till sjukgymnasten. Inte för att jag tror på att några större under ska ske, men jag försöker tänka positivt ändå. Långvariga smärttillstånd tär ju som de flesta vet även på psyket, så det gäller att försöka se ljust ändå på saker och ting. Inte alltid så lätt, men bara den lilla skogsturen igår betydde ändå mycket. I dag har det varit sämre igen, men doften av kantarellerna just nu piggade faktiskt upp. Nu ska jag försöka fixa till mina fula naglar (har fått "kantarelltummar", starkt färgämne i de där rackarna!) och under tiden lyssnar jag på lite Billy Idol!

Tycker sällan man blir hjälpt av sjukgymnaster. Enda gången jag tycker att jag blivit hjälpt var när jag bodde i Kungsängen och gick till en naprapat på World Class gym. Hon var verkligen jätte duktig. Henne var det tråkigt att jag flyttade i från. Hoppas att du blir lite hjälpt, är ju hemskt långtråkigt att gå hemma ensam om dagarna och ha ont.
SvaraRadera